Assessment of the level of the pupils´ knowledge and understanding are important parts of teaching. There are diverse ways to do this and many different tools to use.The purpose of this study is to explore, through qualitative interviews, how five teachers work with assessment. The focus lies on both how they work with assessment in general and how they use the assessment tools called »LUS» and »Nya språket lyfter!». The pupils´ participation in their own education is an important part of the Swedish curriculum, which is why the study also focuses on how the informants work to enable the pupils´ participation in the assessment and in their education.The informants all think that both assessment and the pupils´ participation in the assessment are important, since teaching is easier when the pupils are aware of what they need to know and learn. Many of the informants express that time is an issue when it comes to making the assessment trustworthy.

Vårt syfte är att undersöka hur pedagoger bemöter barn i kris. Vi kommer att behandla hur viktiga pedagoger är i ett krisdrabbat barns liv. De teorier vi utgår ifrån är Cullbergs teori om krisens faser och Bowlbys bindningsteori. I bakgrunden tar vi upp bl.a. betydelsen av tidig hjälp, trygghet och vikten av att barnen kommer in i förskolans vardag och rutiner igen.

Den föreliggande studien av Nya språket lyfter syftar till att undersöka vilka skriftspråksdiskurser (Ivani?, 2004; Liberg & Säljö, 2010) som konstitueras i diagnosmaterialet samt att jämföra talet inom dessa diskurser med hur man inom olika forskningstraditioner ser på språk och språkhandlingar. Det analytiska rastret i den diskursanalys som genomförts av Nya språket lyfter har utgjorts av Ivani? uppdelning av språk och språkhandlingar i fyra lager: texten och dess formaspekter, läsarens och skrivarens kognitiva processer, den sociala kontexten för läsandet och skrivandet samt sociopolitiska aspekter av helheten. Resultatet visar att bedömningsdelen i materialet i stor utsträckning fokuserar på formaspekter av elevernas läsande och skrivande samt elevernas kreativa handlande.

Uppsatsen handlar om hur föräldrar talar om lärandet i förskolan. Syftet med vår studie är att förstå och tydliggöra hur föräldrar talar om lärandet i förskolan samt vilka kunskaper och färdigheter de lyfter fram som viktiga aspekter i barns lärande i förskolan. Vi har utgått från följande frågeställningar, hur talar föräldrar om lärandet i förskolan? Vilka kunskaper/färdigheter lyfter föräldrar fram som viktiga aspekter i barns lärande i förskolan? Påverkar föräldrars habitus talet om lärandet i förskolan? Vi har intervjuat sex föräldrar för att få svar på våra frågeställningar. Vår teoretiska ram utgörs av Bourdieus begrepp habitus och det sociala rummet.

Syftet med min studie var att se hur pedagoger ser på naturvetenskap i förskolan. Vad kan naturvetenskap vara för förskolebarn och hur lyfter pedagogerna fram den? Jag var också intresserad av att få veta hur de använder sig av ett undersökande och utforskande arbetssätt, som har stora likheter med ett naturvetenskapligt arbetssätt.Som metod använde jag kvalitativ undersökning och intervjuade sju förskollärare. De var alla eniga om att naturvetenskap är ett brett och viktigt ämne. I första hand är det biologin man lyfter fram.

Till följd av en havs- och vattenmiljösatsning tillsatte regeringen år 2009 en utredning för att ta fram förslag på utformningen av en ny havs- och vattenmiljömyndighet. Detta skullekunna ses som ett skifte inom svensk miljövård som präglats av en integrerad syn på miljöfrågor som rör land, luft och vatten, under hantering av Naturvårdsverket. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om vattenvårdens inblandade aktörer lyfter perspektivet om sammanhållningen mellan land-, luft- och vattenfrågor när de argumenterar för eller emot den nya myndighetens etablerande samt huruvida detta kan förankras i deras institutionella ställningstagande. Genom en kvalitativ textanalys har frågeställningar om och hur en integrerad syn på land-, luft- och vattenmiljö lyfts av aktörerna undersökts. Vidare undersöks en hypotes om förankring mellan integrerad syn och val av Naturvårdsverket som institution.

Denna studie undersöker lärares attityder, föreställningar och undervisning om livsfrågor inom ämnet religionskunskap. Huvudfrågorna fokuserar på hur lärare resonerar kring sin undervisning, vilket material som används och hur undervisningen kan se ut. Studien lyfter även vad barns livsfrågor är utifrån ett lärarperspektiv. Åtta mellanstadielärare från två olika skolor i södra Sverige har intervjuats. Resultatet visar bland annat att livsfrågeundervisningen till stor del flyter ihop med värdegrundsundervisningen, både begreppsmässigt och i den praktiska undervisningen.

Denna studie tar sin utgångspunkt i ett historiografiskt perspektiv och undersöker användningen av myter i historiska pedagogiska texter i läromedel för gymnasieskolan som behandlar det antika Grekland mellan 1980 ? 2012. Tidigare forskning visar på att läromedel har en central roll i undervisningen och att innehållet i pedagogiska texter påverkas av de tolkningar som författarna gör. De tolkningar som författarna i sin tur gör kan vara färgade av ideologiska intressen enligt forskning på området. Forskning lyfter även fram att innehållet i historiska pedagogiska texter kan förändras som ett resultat av att historieskrivningen är i en ständig utvecklinsprocess och påverkas av sin samtid.

Denna studie undersöker lärares attityder, föreställningar och undervisning om livsfrågor inom ämnet religionskunskap. Huvudfrågorna fokuserar på hur lärare resonerar kring sin undervisning, vilket material som används och hur undervisningen kan se ut. Studien lyfter även vad barns livsfrågor är utifrån ett lärarperspektiv. Åtta mellanstadielärare från två olika skolor i södra Sverige har intervjuats. Resultatet visar bland annat att livsfrågeundervisningen till stor del flyter ihop med värdegrundsundervisningen, både begreppsmässigt och i den praktiska undervisningen.

I dagens samhälle finns det många ungdomar med utländsk bakgrund vilket leder till att utländska elever utgör en stor del av skolan, därav begreppet en mångkulturell skola. Detta ämne är aktuellt och för att kunna skapa oss en bild av hur elever och lärare känner för mångkulturell skola, samverkan och gemenskap. Detta arbete ger även en inblick på hur främlingsfientlighet tar sig uttryck i skolan. För att genomföra detta arbete har en kvalitativ metod använts i form av intervjuer. 10 elever och 4 lärare har intervjuats som underlag för resultatet.

Syftet med undersökningen var att studera pedagogers upplevelser av barns motorik i förskolemiljö. För att fördjupa samt tydligare beskriva syftet valdes några frågeställningar ut: Hur upplever pedagogerna motorikens betydelse i det sociala samspelet? Hur upplever pedagogerna motorikens betydelse i lärandet? Vad kan pedagogerna göra för att hjälpa barn med den motoriskautvecklingen? För att undersöka studiens syfte användes kvalitativa intervjuer, som genomfördes med fem stycken verksamma pedagoger i två förskolor. Resultatet visade att pedagogerna har olika erfarenheter och upplevelser av begreppet motorik, men att pedagogerna gemensamt lyfter vikten av motorikens betydelse för barns utveckling. Studiens slutsats är att pedagogerna samt tidigare forskning och litteratur lyfter motorikens betydelse för barns fortsatta utveckling.

Syftet med denna uppsats är att undersöka andra lärares uppfattningar om den undervisning de bedriver i arbetet med elever som har autism och utvecklingsstörning i grundsärskola.Undersökningen är baserad på halvstrukturerade intervjuer med lärarna där intervjusvaren ärtematiserade utifrån studiens frågeställningar.Resultatet visar att lärarna upplever att deras uppdrag, att undervisa elever som har autism och utvecklingsstörning, är komplext.  Lärarna relaterar till läroplanen när de resonerar kring uppdraget men samtidigt lyfter de fram olika aspekter av kunskap som ska vara i fokus i undervisningen. Samtliga lärare lyfter betydelsen av att arbeta för elevernas delaktighet och självständighet, dock inom givna ramar. Lärarna belyser olika aspekter i undervisningen, bland annat kring miljöanpassningar där de lyfter fram struktur och rutiner som en anpassning. Kring kommunikation synliggör lärarna utmaningar i att tolka elevernas kommunikation och val av kommunikationsstöd. Dilemman som lärarna lyfter fram är att det finns en risk att de assisterar elever i situationer som de kan klara själva och att tolka elevernas kunskaper i olika kontexter.

Denna studie har som syfte att beskriva hur danslärare på det estetiska programmet bedömer sina elever i dans. Genom kvalitativa intervjuer med tre danslärare har vi försökt komma fram till hur de utformar sin undervisning för att bilda bedömningsunderlag samt vilka kvaliteter de upplever som viktigast. Vi har endast ställt frågor om hur de bedriver undervisningen i kursen dans och gestaltning A. Resultaten visar att lärarna utformar sin undervisning på olika sätt. Vilka moment som de lägger mest vikt på varierar mellan lärarna.

Vårt syfte med studien var att undersöka om och hur pedagogerna på förskolan lyfter fram barns intressen från informella lärmiljöer och deras förhållningssätt till intressen om de innefattar populärkultur.De frågor vi sökte svar på var:  Hur uppmärksammar pedagoger barns intressen från informella lärmiljöer? Hur vidareutvecklar pedagoger barns intressen från informella lärmiljöer?  Vilket förhållningssätt har pedagoger till barns intressen om de innefattar populärkultur? För insamling av material använde vi kvalitativa undersökningsmetoder. Vi valde att intervjua och observera pedagoger på två avdelningar på en förskola med barn i blandade åldrar mellan ett och fem år. Resultatet av studien visade att pedagogerna aktivt lyfter fram barns intressen från informella lärmiljöer i samtal och de utvecklar även aktiviteter utifrån barns egna intressen. När det gällde populärkultur i intressen så samtalar pedagogerna med barnen om dem i lika hög grad som om andra intressen från informella lärmiljöer, för att bekräfta barnen och deras kultur, men de undviker helst att utveckla populärkulturella intressen till aktiviteter. .

SAMMANDRAGUnder min pågående lärarutbildning i samhällskunskap har området demokrati kommit att fånga mitt intresse och eftersom det är gymnasielärare jag skall bli så intresserar jag mig självklart för gymnasieelevers uppfattningar av demokrati. Detta är vad detta examensarbete kommer att beröra. Hur uppfattar våra gymnasieelever demokratibegreppet och finns det någon skillnad mellan hur tjejer och killar ser på demokrati?Robert Dahl lyfter fram några kriterier som han menar borde vara uppfyllda för att demokrati skall råda men hur väl stämmer dessa och gymnasieelevers uppfattningar av demokrati överens?Jag har gjort min undersökning i två klasser på en gymnasieskola, en med tjejer och en med killar. Metoden jag använt för min undersökning är att jag delat ut en öppen fråga till eleverna att besvara.Jag menar att merparten av eleverna finner det viktigast att få vara med att påverka/bestämma och att få vara med att rösta.